21. Riddarfjärdsregattan Eller Varför Man Inte Matar Fisk Staffan Eklund/anders Eklund Per Oskarsson/Lars Edström Lars lexell/anders KarlssonGunilla Berg/Erik Kallin Jan Ringdahl/Bo Ringdahl Peter Johansson/Lars http://hem.passagen.se/waterat/riddarn82.htm

Foto från Riddarn-81 Det var då - 1982 Riddarfjärdsregattan eller varför man inte matar fisk av Lars Reinius, Fivebulletinen sommaren-82. "Stockholm's 505 flottilj kunde inte ha önskat sig bättre väder när de för 16:e året i rad ordnade den stora regattan för jollar". Citatet är från Stockholmstidningen som i likhet med Svd och DN hade stort reportage med bild från denna årets första regatta. Det gällde som vanligt att hitta vinden. Den kom svepande som B-52:or längs vissa tvärgator till Norrmälarstrand. Vilka visste Olle och Ebbe i Black Turkey . De hade alla attribut som behövs i det här hårda köret, den rätta stajlen, Whiskey i blodet och kläder av läder. I ett virrvarr av frågetecken lyckades de segla skiten ur övriga gänget och klöv linjen i ensamt majestät. Vann det första köret gjorde däremot Eklunds ty de gamla kalkonerna hade tjuvstartat och låg därmed dåligt till för en totalspik. I andra seglingen ryckte Black Turkey iväg igen, dock efter startskottet. Efter en enorm tur och en obegriplig skicklighet, tyckte vi bakom, försvann de igen framåt och spikade rejält vilket ledde till ett tindrande i många solbadande flickors ögon när Olle drog av våtdräkten. Den stora överlägsenheten förklarade Olle (tre-stjärnig gast av 1:a graden i IBNA) med att han genom smackningar och andra orala läten lyckats få sugfiskar att fastna på skrovet. Sen kastade han mat framför båten och då simmade fiskarna framåt med den stora svarta turkey-fiven. Arne Lindberg med toppgasten Olle Bergqvist kom direkt från kriget med sin folka-buss. Tyvärr tjuvstartade dessa i första köret. Vilka som för övrigt letade upp rätt stråk framgår av resultaten. Ett stort tack till Bröderna Josefsson och övriga funktionärer som stod för ett utmärkt arrangemang.

22. 505 NM -83 7 17. S 7296 anders Karlsson/Lars lexell 2020-21-7-17-4 96 18. L7049 Tom Sjöman/Per Strömman 12-10-19-14-18-14 98 19. L 7467 http://hem.passagen.se/waterat/505nordics-helsinki83.htm

505 NM '83 - Helsingfors/Finland Eller det gröna helvetets återkomst En helg i början av juli anno -83 drog cirkusen iväg igen. Allt var ungefär som vanligt frånsett att lekredskapen lastades på taket i stället för på släpkärra. Bilresan var för dom flesta mera lagom än vanligt, nämligen bara till stadsgårdskajen. Inte ens göteborgarna behövde färdas långt, eftersom de aldrig åkte. Vad som hände på den färjan vet jag tyvärr inte, men med ledning av tidigare erfarenhet kan jag dock skapa mig en ganska klar bild av situationen: Efter att ha ätit befinner sig hela gänget i närheten av baren. Lasse E. berättar högljutt för alla som vill lyssna om hur de tappade 49 båtar i en rundning i San Fransisco, under tiden som han diskret håller ett vakande öga över Oskar som blir allt fullare, och med ett signifikativt brett leende bjuder upp Anneli på dansgolvet. Micke diskuterar tunnlar och segel med Staffan som artigt lyssnar. Faste häver öl efter öl och lyssnar med ett halvt öra till Göran S's anekdoter från tiden då det begav sig. Men som sagt, jag var ju inte där så jag vet inte. Ekonomiskt något tärd efter solskenssemestern i Kiel veckan innan, valde vi ett lågprisalternativ via Kapellskär. Där blev vi genast utsatta för en skäggig idiot i grön overall: - Hur fan ska ni komma ombord, ni är ju för helvete tre meter höga, upplyste han oss artigt. Rorsman ansåg det meningslöst att diskutera, och tyckte dessutom att Ålands hav kunde vara ett utmärkt träningstillfälle, varför han raskt slängde åt mig trapetsbältet och började att metodiskt stuva ner bilen i ruffen. Efter att jag desperat strukit skägget medhårs en stund, blev det i alla fall en lucka mellan två bussar och vi var på väg.

23. Tähtitieteen Vaiheita Helsingin Yliopistossa tieteen eturintamaan. anders Johan lexell syntyi Turussa 1740. Hänosoitti opiskellessaan poikkeuksellista lahjakkuutta. Vuonna http://www.astro.helsinki.fi/vaiheet/3.html

Tähtitieteen vaiheita Helsingin yliopistossa - Observatorio 150 vuotta ETUSIVU SISÄLLYS VIITTEET LÄHTEET ... SANASTO Luonnontieteiden nousu 1700-luvulla Matematiikan luoma pohja Suuri Pohjan sota (1700-1721) vaikeutti Akatemian toimintaa, pakottipa sen vihdoin 1713 sulkemaan ovensa. Kun akateeminen elämä uudelleen käynnistyi syksyllä 1722 olojen rauhoituttua ja tasaannuttua, myös uudet virtaukset alkoivat tuntua yliopiston toiminnassa. Tieteiden teologiaa palvelevat päämäärät saivat vähitellen väistyä, ja tieteitä ruvettiin harjoittamaan entistä enemmän niiden itsensä takia. Tässä hengessä perustettiin myös Ruotsin tiedeakatemia 1739 vanhempien eurooppalaisten esikuvien mukaan. Siihen kuului yliopistojen oppineiden lisäksi myös tieteestä kiinnostuneita soveltajia, kuten lääkäreitä, linnoitusupseereita ja muita virkamiehiä. Alkavan hyödyn aikakauden hengessä pantiin lisääntyvästi painoa myös tieteiden sovellutuksille. Tutkimusta suunnattiin käytäntöä ja taloudellista hyötyä korostaen. Ortodoksisuudesta vapautuva teologiakaan ei enää pyrkinyt kahlitsemaan luonnontieteiden harjoitusta. Nils Hasselbom (1690-1764) toimi matematiikan professorina 1724-1758. Hän esitteli fysiikan opetuksessaan vielä Descartesin, mutta myös Newtonin oppeja. Hänen seuraajansa Martin Johan Wallenius (1731-1773, professorina 1758-1773) toi Turun akatemiaan differentiaali- ja integraalilaskennan tutkimuksen sekä opetti Newtonin mekaniikkaa. Walleniuksen aikana yliopiston matematiikan opetus ja tutkimus nousi tieteen eturivin tuntumaan.

24. Tähtitieteen Vaiheita Helsingin Yliopistossa Ett internationellt rykte som forskare och matematiker vann anders Johan lexell(17401784), vilken efter avslutade studier flyttade från Åbo till http://www.astro.helsinki.fi/vaiheet/20.html

Tähtitieteen vaiheita Helsingin yliopistossa - Observatorio 150 vuotta ETUSIVU SISÄLLYS VIITTEET LÄHTEET ... SANASTO Astronomin vid Helsingfors universitet Observatoriet 150 år Från grundandet av Åbo akademi till autonomins tid Astronomi bedrevs vid Åbo akademi från dess grundande år 1640. Undervisningen i astronomi hörde till skyldigheterna för professorn i matematik. Som brukligt var på den tiden publicerade också professorerna i andra ämnen disputationsskrifter rörande världsbilden. Dessa frågor behandlades dock på ett sätt som inte strävade till nya självständiga resultat. Vanligtvis upprepade man de bekanta argumenten för en geocentrisk världsordning. Efter Stora nordiska krigets slut år 1721 förändrades atmosfären vid Åbo akademi. Universitetet fick nya intressen vid sidan av prästutbildningen och från mitten av seklet riktade sig dessa framför allt mot naturvetenskaperna. I sin strävan till praktiska tillämpningar betonade man under nyttans tidevarv också grundforskningens betydelse. Tack vare professor Martin Johan Wallenius nådde matematiken vid Åbo akademi snabbt en hög nivå. Detta skapade förutsättningarna också för forskning i teoretisk astronomi och celest mekanik. Också mera omfattande observationsarbeten inleddes i Åbo. En extra impuls fick dessa av den av de Maupertuis ledda breddgradsexpeditionen till Tornedalen, som arrangerades av den franska vetenskapsakademin år 1736-1737. Jacob Gadolin (1719-1802) fungerade åren 1748-1753 i Åbo som observator vid topografiska kommissionen och utförde geodetiska mätningar till grund för Finlands kartläggning. Han deltog år 1750 i det internationella observationssamarbetet för att bestämma avstånden till Månen och till vissa planeter.

25. The Science Bookstore - Chronology Bugge, Thomas Born 10/12/1740, 1740 AD, lexell, anders Born 12/24/1740,1740 AD, 1740 AD, Franklin, B. Franklin stove Benjamin Franklin. http://www.thesciencebookstore.com/chron.asp?pg=8

26. Tumbling Stone 2 - Focus On Comets: Lexell anders lexell (sometimes known by the Russian version of his name, Andrei Ivanovichlexell) was born on 24, December 1740 in Sweden and died on 11 December 1784 http://spaceguard.ias.rm.cnr.it/tumblingstone/issues/num2/comet.htm

Understanding of cosmic motion in 1700 A comet heading towards Earth: the first NEO by Giovanni Valsecchi M any of the ideas at the heart of our current understanding of the motion of NEOs date back to the XVIIIth and XIXth century, and are based on the study of the orbit of a single, exceptional body, the comet discovered on the night between 14 and 15 June 1770 by Messier, one of the most famous comet hunters of all times ( click here to know more about comets T he comet was heading right towards the Earth; within a few days, starting from 21 June, it became visible to the naked eye, reaching the second magnitude three days later. The minimum distance from the Earth was reached on 1 July, at about six times the lunar distance, and in a few more days the comet became not visible due to its proximity to the Sun; Pingré computed an ephemeris for its recovery based on a parabolic orbit, as it was then customary, and Messier was able to see the comet again starting from the beginning of August. Charles Messier T he comet was then observed until the first days of October. A serious problem soon became clear to astronomers: although the ephemeris by Pingre' had allowed the recovery of the comet in August, it was clearly incapable of accounting for the entire set of observations. Prosperin tried to use three parabolas to fit separately the observations of June, August, and September, but this was evidently unsatisfactory, and unjustifiable from the point of view of celestial mechanics.

27. Tumbling Stone 3 - Comet Lexell- Part2 The work of Johann anders lexell on the periodic comet that bears his name was brilliantand innovative, but did not put an end to the investigations on the http://spaceguard.ias.rm.cnr.it/tumblingstone/issues/num3/lexell2.htm

Focus on Comet Lexell (second part- continued from TS number 2 Le Verrier's computations and the concept of Chaos T he work of Johann Anders Lexell on the periodic comet that bears his name was brilliant and innovative, but did not put an end to the investigations on the motion of that extraordinary object. About seventy years later, in the early forties of the XIX century, Urbain Le Verrier reexamined the subject from the beginning, asking himself a question that previous astronomers had essentially avoided. The question was about the reliability of the orbit computed for the comet: did the available observations determine uniquely the orbital elements? ( click here to know more about the orbital elements A t that time the work of Gauss on the recovery of the first asteroid, Ceres ( see T.S. number 1: " Ceres: the missing planet?" ), was a `fait accompli' and, as a consequence, the quantitative treatment of observational errors in the determination of orbits had become a well posed mathematical problem. While working on comet Lexell, Le Verrier was also working on the determination of the orbit of the planet perturbing Uranus. When that planet was discovered (and named Neptune), at the end of the decade, Le Verrier became a celebrity. A portrait of Le Verrier L et us go back to Lexell's comet. Le Verrier critically examined again the available observations, and identified a subset of them that he trusted; he then tried to compute an accurate orbit for the comet, taking also into account the gravitational action of the Earth. After many computations, described in detail in his papers of 1844, 1848 and 1857, he realized that it was not possible to determine a unique `best' orbit for the comet, since the constraints given by the observations were insufficient.

28. Biographies_L 1703) Lesser, Otto Leberecht Leuschner, Armin Otto (1868-1953) Leveau, GustaveLevy, David H. (b.1948) lexell, anders Johan (1740-1784) Lewis, Thomas Liais http://cometography.com/biographies/bio_l.html

G A R Y W. K R O N K ' S C O M E T O G R A P H Y . C O M Who's Who in Comet History: L Lacaille, Nicolas Louis de (1713-1762) Lamont, Johann von Landgraf, Werner Landreth, Olin H. Lang, Andrew Laprie Lassell, William Laugier, Paul Auguste Ernest Lawson, Henry Le Cadet, Georges Le Monnier, Pierre Charles (1715-1799) Le Verrier, Urbain Jean-Joseph Lebeuf, V. A. Legendre, Adrien Marie Lehmann, Jacob Wilhelm Heinrich (1800-1863) Lemaur, Francis Leseur, Thomas (1703-) Lesser, Otto Leberecht Leuschner, Armin Otto (1868-1953) Leveau, Gustave Levy, David H. (b.1948) Lexell, Anders Johan (1740-1784) Lewis, Thomas Liais, Emmanuel Lind, Hans Lindenau, Bernhard August von Lindhagen, Arvid Lindstedt, A. Linsser, Carl Liouville, Ernest Lis, Wladyslaw (1911-1980) Littrow, Joseph Johann Littrow, Karl Ludwig von Ljungstedt, Carl W. Loewy, Maurice (1833-1907) Lofft, Capel Logan, Thomas M. Loomis, Elias Lovett, Edgar Odell Lubbock, John William Lundahl, G. Lundmark, K. Luther, Karl Theodor Robert (1822-1900) Luther, Wilhelm

29. Tähtitieteen Peruskurssi I / Rami Rekola 2002 anders Johan lexell (17401784). Taivaanmekaniikka Ensimmäinen merkittäväsuomalainen alan tutkija oli turkulaissyntyinen anders lexell. lexell http://www.astro.utu.fi/kurssit/ttpk1/ttpkI/22Suomi.html

Suomen tähtitiede Rooman keisarikunnan luhistumisen ja Länsi-Rooman näivettymisen seurauksena kreikkalais-roomalainen koulutusjärjestelmä romahti. 700-luvulle mennessä tilalle oli perustettu kristillisten latinakoulujen eli kymnaasi en verkosto. Katolisen kirkon piispat kannustivat niiden perustamiseen, minkä vuoksi niitä kutsuttiin katedraalikoulu iksi (katedraali on piispan johtaman hiippakunnan pääkirkko). Vähäisempää opetusta oli tarjolla luostarikouluissa; nunnaluostarit olivat tyttöjen ainoa mahdollisuus saada opetusta, sillä katedraalikoulujen kaikki oppilaat olivat poikia. Useimmat pojista astuivat kirkon palvelukseen. Katedraalikoulujen opetuksen taso ei ollut järin korkea ja pyrkimyksenä tarjota parempaa opetusta papeille ja munkeille perustettiin studia generalia , jotka – nimensä mukaisesti – olivat avoimia opiskelijoille eri puolilta Eurooppaa. Yliopistot, universitas , olivat aluksi studia generaliassa samasta maasta tulleiden opiskelijoiden yhteenliittymiä (tavallaan samankaltaisia kuin osakunnat nykyään). 1200-luvulle tultaessa yliopistot olivat kehittyneet laitoksiksi, joilla oli hallinnollisia tehtäviä, ja 1300-luvulla ne olivat opettajien ja tutkijoiden yhteisöjä, joilla oli valtion tai kirkon valtuutus toiminnalleen. Varhaisilla yliopistoilla ei ollut juurikaan omistuksia (maata, rakennuksia, tms.) ja monet yliopistot saivatkin alkunsa aiempaan yliopistoonsa tyytymättömien opiskelijoiden ja tutkijoiden siirtyessä toiseen kaupunkiin (esim. Cambridge syntyi näin Oxfordista lähteneiden opiskelijoiden toimesta).

30. Science Timeline Lewis, Gilbert Newton, 1916, 1923, 1932. Lewontin, Richard C., 1961, 1966, 1970.lexell, anders Johann, 1781. Leydig, Franz von, 1850. Libby, Willard Frank, 1946. http://www.sciencetimeline.net/siteindex_l.htm

use checkboxes to select items you wish to download Select Index Letter: a b c d ... w-x-y-z Lacaille, Nicolas Louis de, 1754 Lafferty, Kevin, 1975 Lagache, Guilaine, 1999 Lagrange, Joseph Louis, 1788, 1796, 1894, 1964 Lakatos, Imre, 1963 Lakoff, George, 1987 Lamarck, Jean-Baptiste de, 1809, 1812, 1818, 1820, 1883 Lamb, Willis Eugene, 1939, 1947, 1948 Lambert, Johann Heinrich, 1761, 1770 Lampl, H., 1917 Lamy, Guillaume, 1677 Land, Edward H., 1932 Landau, Lev Davidovic, 1941, 1946 Landen, John, 1775 Landsteiner, Karl, 1902, 1903, 1917, 1927, 1937, 1937, 1940 Langley, John Newport, 1905, 1921 Langmuir, Irving, 1916, 1947 Langton, Christopher G., 1985 Laplace, Pierre Simon, 1774, 1780, 1785, 1796, 1799, 1806, 1811 Lark-Horovitz, Karl, 1941 Larmor, Joseph, 1900

31. Matematiikka Vanhassa Turun Akatemiassa Walleniuksen kuoltua matematiikan professoriksi valittiin anders lexell, ehkä kansainvälisestiottaen merkittävin suomalainen matemaatikko kautta aikojen. http://org.utu.fi/tyyala/delta/potenssi/1-95/turuna.html

Mika Leinonen Matematiikka vanhassa Turun akatemiassa Kuninkaallinen Turun akatemia, nykyiseltä nimeltään Helsingin yliopisto, perustettiin vuonna 1640 antamalla Turun kymnaasille akatemian arvo. Perustamisen taustalla oli halu levittää silloisen suurvallan, Ruotsin, tieteitä valtakunnan itäiseen osaan. Kexlerusista Tammeliniin Hasselblomista Lexelliin Lindqvististä Schulteniin Lähdekirjallisuus: Archimedes N:o 2, 1952 Helsingin yliopiston historia, I osa

32. History Of Astronomy: Persons (L) 18061863) Very short biography. lexell, anders Johan (1740-1784)Short biography and references (MacTutor Hist. Math.). Ley, Willy http://www.astro.uni-bonn.de/~pbrosche/persons/pers_l.html

History of Astronomy Persons History of Astronomy: Persons (L) Deutsche Fassung La Condamine, Charles Marie de (1701-1774) Short biography and references (MacTutor Hist. Math.) La Hire, Gabriel-Philippe de [Philippe II] (1677-1719) Biographical data and references La Hire, Philippe de [Philippe I] (1640-1718) Biographical data and references Short biography and references (MacTutor Hist. Math.) Short biography and references From the Catholic Encyclopedia, 1913 Labeyrie, Antoine (20th c.) Very short biography (Eric Weisstein's Treasure Trove) Lacaille, Nicholas [Nicolas] Louis de (1713-1762) Very short biography (Eric Weisstein's Treasure Trove) Very short biography With a list of southern constellations he named. Very short biography Very short biography Lacaille's Catalogue of Nebulae of the Southern Sky , by Hartmut Frommert Lacaille, Nicolas: "Planisphere contenant les Constellations Celestes" Find more about Lacaille with Alta Vista Lacondamine: see La Condamine, Charles Marie de (1701-1774) Lacroix, Sylvestre Francois (1765-1843)

33. Anders I Världen:Certec Rapport 2:98 Personalen hos anders; Anna Månsson, Hjälpmedelscentralen, Malmö; PatricCarlsson AMU Hadar, Malmö; Jan lexell, Rehabcentrum, LundOrup; Susanne Gedin http://www.certec.lth.se/dok/andersi/

Om Certec Forskning Utbildning Publikationer ... Sök Anders i världen Om locked-in syndrome, främst ur ett hjälpmedelsperspektiv EXAMENSARBETE RAPPORT FRÅN CERTEC, LTH NUMMER 2:98 Camilla Hajny, Philip Sandell Innehållsförteckning Tacklista Förord av Berenice Lewis, Anders Erikssons fru Sammanfattning Inledning ... Bilaga 2: Gregg Vanderheidens svar till Bodil Jönsson. (På engelska) Bilaga 3: Tänkt ansökan till forskningsetikkommittén Bilaga 4: e-post från Berenice Lewis (På engelska) Abstract in English Tacklista Vi vill rikta ett stort tack till alla som har bistått oss med kunskap, utrustning och stöd. Anders Eriksson Berenice Lewis, Anders fru Esiah Lewis, Anders son Marie-Louise Werner, Anders syster Johnny och Eva Eriksson, Anders föräldrar Bodil Jönsson, Certec, LTH Gunilla Knall, Certec, LTH Anu Uus, Certec, LTH Arne Svensk, Certec, LTH Jonas Falkvall, Certec, LTH Håkan Eftring, Certec, LTH Personalen hos Anders Anna Månsson, Hjälpmedelscentralen, Malmö Patric Carlsson, Hjälpmedelscentralen, Malmö Christina Hörvall-Werner, logoped

34. PeKa Landström anders Personalhandläggare. Personalenheten, anders.Landstrom@adm.luth.se,0920491964, B 12. Lantto Terese. CDH, lexell Jan Adj professon. http://peka.luth.se/search/person-list.cgi?namn=^L

35. PeKa Eriksson anders, Universitetsadjunkt, 092175851, C313. MEDICINSK VETENSKAP. Tel,Rum. Gustafsson Inger, MEDICINSK VETENSKAP. Tel, Rum. lexell Jan, Adj professon,0921 http://peka.luth.se/search/dept.cgi?dept=HLV

36. WWW.SNO.NU lexell Magnus magnus.lexell@sodertalje.se. Levén Sara sara.leven@scania.com a ep. Lindgren Olof palmen7@hotmail.com e. Lindkvist anders alkartor@hotmail.com a e http://www.sno.nu/admin/adresser.php

Södertälje-Nykvarn Orientering Träning v 13 Må Ti Intervaller 18:00 On Gympa 19:00 To Löpning 18:00 Fr Nattävling Lö Sö Kavel Utbildning SportIdent Måndag 3 feb Måndag 17 feb Måndag 3 mars E-postlista För att nå ut med snabba meddelanden används en e-postlista. Vill du vara med på den eller om du bytt e-postadress så kontaktar du Henrik Skoglund, henrik.skoglund@mailbox.swipnet.se Mailgrupper Alla sodertalje_orientering@yahoogroups.com a (209 st) Elit sodertalje_orientering_elit@yahoogroups.com e (123 st) Ungdomar sodertalje_orientering_ungdom@yahoogroups.com u (65 st) sodertalje_orientering_35plus@yahoogroups.com (98 st) Program 2005 program2005@yahoogroups.com p (45 st) IFK Södertälje ifk_sodertalje@yahoogroups.com i (105 st) Södertälje IF sodertalje_if@yahoogroups.com s (69 st) Oxvretens SK oxvretens_sk@yahoogroups.com o (21 st) Kanslier IFK Södertälje ifk.sodertalje@delta.telenordia.se a e u i Södertälje IF kansli@sodertalje-if.a.se a e u s Medlemmar med mailadresser (230 st) a b c d ... p q r s t u ... w x y z Ahlsen Gunvald gunvald.ahlsen@privat.utfors.se

37. FINFO: Famous Finns Links Renny Harlin. Artturi Ilmari Virtanen. Rolf Nevanlinna. Ernst Lindelöf. andersJohan lexell. Olli V. Lounasmaa. AE Nordenskiöld. anders Chydenius. Ragnar Granit. http://virtual.finland.fi/finfo/link_famo.html

Famous Finns Links All Links Tarja Halonen Martti Ahtisaari Mika Häkkinen ... Jorma Ollila (Time magazine) Jorma Ollila (Financial Times) Gustaf Erikson Famous Finnish Women on Stamps All Links Virtual Finland

38. Koppling Till Grafisk Planering/EQ Plan För mer information kontakta anders lexell, tel. 0855 630 631 2002-04-08, Förmer information kontakta anders lexell, tel. 08-55 630 631. 2002-03-20, http://www.grafu.se/html/nyheter/nyheter_main.html

Datum Nyhetsrubrik Ny manual till GraFu-Kalk Prisjustering GraFu-Kalk SoU Lokalkontor i Norrland GraFu-Kalk Version 4.5.00 Koppling mellan Grafisk planering/EQ Plan och GraFu-Kalk OBS! Utskriftsproblem i Terminal Services (Windows 2000) GraFu-Kalk Version 4.4.00 Testa GraFu-Webb Kundwebbar Grafisk planering/EQ Plan Skaffa Wordmallar GraFu och VIS-ABLE Koppling till Grafisk Planering/EQ plan Wordmallar Ny manual till GraFu-Kalk Nu kommer en ny manual Prisjustering GraFu-Kalk SoU Lokalkontor i Norrland GraFu-Kalk version 4.5.00 Aktuellt Extranet och GraFus nyhetsbrev. lokalkontor, GraFu-syd, grafu-syd@grafu.se och GraFus nyhetsbrev. och uppdatera Er installation. Koppling mellan Grafisk planering/EQ Plan och GraFu-Kalk OBS! Utskriftsproblem i Terminal Services (Windows 2000) Service Pack 3. GraFu-Kalk Version 4.4.00 Testa GraFu-Webb Nu kan alla testa GraFu-Webb direkt från vår hemsida. Gå in på "testkör GraFu-Webb online", som ligger på vår första sida, följ sedan instruktionen och testa programmet. Kundwebbar Grafisk planering/EQ Plan http://www.eq-plan.com

39. Untitled Document insatser. Seniorkonsult, med särskilt ansvar för att grafiska kravtas hänsyn till i vår produktutveckling, är anders lexell. Med http://www.grafu.se/html/om/organisation.html

Presentation Historik Organisation Utvecklingsavdelningen Administration Styrelse Tommy Johansson Rune Nyman Revisor

40. RYDMAN vahvasti vaikuttaneiden osuus tässä 16 huipun joukossa on huomattava mukaan ovatpäässeet Friedrich WA Argelander, anders Johann lexell ja Yrjö Väisälä http://www.tsv.fi/ttapaht/004/rydman.htm

Alkuun Jan Rydman Filosofian sanakirja ja Filosofian sanakirjan filosofi S. Albert Kivinen on ehtinyt jo moukaroida lyttyyn Helsingin Sanomissa helmikuussa otsikolla "Sanakirja, jota ei voi suositella". Aristoteles ulos Puutteita ja outoja juttuja William Herschelin musiikki-taustan tietosanakirjat usein kuittaavat ohimennen. Toisin kuin Astronomer Royal King's Astronomer Uusi

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z

Page 2     21-40 of 96    Back | 1  | 2  | 3  | 4  | 5  | Next 20